Skolplikten vilar på hundraåriga traditioner 

Skolplikten har tagit många svängar och har en lång bakgrund i Sverige där den haft lite olika innebörder, och kallats för olika saker, genom åren. Den första tendens till vad som kan jämföras med skolplikt kom 1723. Då stiftades en lag om att alla föräldrar skulle se till att barnen lärde sig läsa och hölls ansvariga om så inte skedde. Obligatorisk skolgång kom drygt hundra år senare då det infördes 1842. Drygt ytterligare hundra år senare, 1962, fastställdes att alla barn mellan sex och sexton år gamla ska gå grundskolan. Den håller än idag, med tillägget från 2018 att även förskoleklass har blivit obligatoriskt. 

Lära och lära ut i alla tider 

Man skulle kunna säga att skolan är lika gammal som människan som ras. Genom alla tider har vi lärt oss och lärt ut andra. I Sverige har man haft organiserade utbildningsväsende sedan 1200-talet, 1000-talet om man räknar Lund som då tillhörde Danmark. Under medeltiden som här refereras till handlade det ju såklart dock ofta om klosterskolor med en tydlig religiös prägling. Även om skolformen förändrats en hel del sedan dess har vi idag en stor variation på vilka slags skolor som finns tillgängliga för våra barn och ungdomar: kommunala skolor och friskolor med diverse olika inriktningar.

Finns fortfarande religiösa alternativ 

Det har alltså hänt mycket med utbildningen och skolorna sedan klosterskolorna, men vi kan fortfarande hitta friskolor med religiösa inriktningar (ingen annan jämförelse gjord än att båda innehåller en hög eller låg dos av religiöst genomsyrande) lite här och var i Sverige. Om man Googlar till exempel “kristen skola flen” hittar man faktiskt kristna skolalternativ för den elev som naturligtvis tänker följa lagen och sin skolplikt. Men samtidigt kan man också få möjlighet att befinna sig i ett sammanhang och sällskap präglat av kristendomen och kristna kamrater. Det går alltså att kombinera skolplikt och religiöst utövande.